Category Archives: Fantasy

Sommar-podden

Sommar-podden

Magnus Den Fule eller “Träd” som boken också heter, är en svensk fantasi som Nybbletidningen bjuder på i sommar! Glöm inte att kika in varje dag för nästa del!

“Magnus Den Fule” 

“Du skulle inte tro det om du inte sett honom själv, men han har faktiskt en tand mitt i huvudet.”

Mamma Ann Marie sa när Magnus föddes att han var skapad i hennes sjukdom. Hon hade något som hette schizofreni och allt i hennes värld såg ut som en Picassotavla. Den dagen han föddes var första gången på flera år Ann Marie hade sluppit vara fångad i sin ohälsa. Han var det vackraste hon hade sett och så länge han var i hennes närhet var allt normalt. Ganska normalt i varje fall, för på förlossningsavdelningen rös personalen när de såg Magnus. Han var rysligt ful, viskades det!

Ann Marie sa bara -det är för att ni inte känner honom och Hattgubben säger att han är förtrollad, så ni kan inte se. Skulle ni lära känna mitt barn så skulle ni se vad vacker han är. Ann Marie brydde sig inte alls i vad personalen sa, hon visste av ren och skär erfarenhet att saker är inte alltid som man tror. 

Ann Maries värld

I den “normala” världen är det stilla och färgerna går från grått till regnbågens alla. I Ann Maries värld är det mer som “Alice i Underlandet” färger. Det är som att regnbågen istället hade exploderat i ett hysteriskt skratt och bokstavligt talat skjutit färgerna av regnbågen. Det var de hysteriska färgerna Ann Marie verkligen inte tålde, eller de irriterande små figurerna som Hattgubben kallar Puckolingon. Puckolingona pratar nonstop med Ann Marie om saker som är helt ologiska. Ibland kommer de på dagen och ibland väcker de henne mitt i natten. 

När de kommer och Hattgubben är i närheten så målar han över dem. Hattgubben är en trollkarl som med hjälp av sina penslar kan förvandla vad som helst till vad som helst och han säger att det inte är någon sjukdom Ann Marie lider av utan att hon mot sin vilja blev indragen i landet Träd när Skriet såg Ann Maries skönhet för första gången. Men, om Ann Marie ska vara helt ärlig så vet hon inte riktigt alltid var Hattgubben är och diagnosen är lättare att hantera än en värld full av magi. Hon brukar tänka att “det här är ju min sjukdom och ska inte mina hallucinationer göra som JAG vill då”? Ann Marie kan sitta en dag på sin säng, i vårdhemmet Dova Lyktan och lösa korsord eller prata med mormor i mobilen när plötsligt rummets hörnor sugs mot mitten sakta snurrande. Då vill hon lägga på luren för sen är hon inte kvar på jorden känns det som.

Har hon tur så står Hattgubben precis innanför öppningen till “Träd-Hålorna” och bugar djupt med hatten i handen “välkommen tillbaka min vackra fröken”. Sen gestikulerar han med hatten in mot de låsta hålorna i träden, fulla av färger och spegelvända former. -Usch, jag vill inte vara här, säger hon till Hattgubben som oftast går visslande före henne. -Jag VET! svarar han lite ledsamt och tar penslar i båda händerna och målar bort det mest jobbiga så allt ser mer eller MINDRE normalt ut -och jag ska komma på hur du ska kunna komma härifrån, säger han. -Fast jag vet inte hur än! Ibland misstänkte Ann Marie att Hattgubben var i den verkliga världen också men, det skulle ju kännas ännu tokigare! Tänkte hon. 

Allt var en spegelbild av verkligheten, så Ann Marie kände sig kvar “hemma” men ändå inte. Som tur var så “visste” hon att hon var sjuk i all fall. När Puckolingona kom, hade de hundratals frågor. “Varför regnar det inte på månen, kan man dricka vatten utan att kissa sen, om ett tåg åker 300 km i timmen hur kan man då gå i tåget..” 

Ann Marie hatade när de kom. De var oerhört obehagliga och väldigt lika parasiter, som drev henne till vansinne. Värst var det när hon fick besök av läkaren eller  någon vän och de började. Då satt de på hennes axel och VISKADE alla frågorna istället. Sen var det Karon – den farliga ormdraken, den elaka kvinnan Skriet och ja, det var en värld i världen ville Ann Marie säga.

Magnus flyttar hem till mormor

Under några år bodde mamma och Magnus tillsammans in en fin liten lägenhet mitt i staden men när Magnus skulle börja skolan fick han flytta hem till mormor. Ann Marie visste att hon skulle bli sjuk samma dag som han började skolan och då skulle hon må så dåligt att hon inte kunde ta hand om honom. 

Det var tur att det fanns så stor kärlek i familjen Colin. Att flytta hem till mormor var helt okej, inte ens något konstigt värt att fundera över för Magnus.

Mormor Fanny hade också sagt den första gången hon såg honom att han var det fulaste hon någonsin sett. Men, efter några timmar med honom i famnen hade han istället blivit det absolut vackraste barnet som världen någonsin skådat. Det var mormor som som berättade sagan hur han hade kommit till.

“Innan Ann Marie blev sjuk var hon som vilken ung kvinna som helst, hon jobbade i närbutiken utanför staden. Varje morgon tog hon bussen dit och på kvällen åkte hon hem igen. Ann Marie var väldigt vacker och det dröjde inte länge innan hon blev upp över öronen förälskad i en ung man som hette Tommy. Tommy var också förälskad, jätteförälskad i Ann Marie och tillsammans levde de lyckliga i alla sina dagar. Skulle man kunnat tro… 

Men, så var det inte. Efter några år började Ann Marie höra röster och det blev så illa så att hon tillslut inte kunde skilja på det som hände i hennes huvud och verkligheten. Så sa psykologen på sjukhuset i varje fall. Han läser tjocka böcker i ämnet Schizofreni och skrev ut olika mediciner hela tiden som skulle hjälpa henne, fast det gjorde de inte. Medicinerna gjorde Ann Maries sjukdom bara värre och när hon mådde som sämst tyckte hon att allt runt omkring henne smälte och blev förvrängt. Ann Marie blev deprimerad och försökte “slå” bort vanföreställningarna och tillslut skrev hon in sig själv på det vackra vårdhemmet för psykiskt sjuka. Hur det nu än verkar så kände sig Ann Marie tryggare på hemmet än utanför och Tommy? Ja, han flyttade från staden med ett brustet hjärta.

NYBBLE TIDNING

 

 

 

Senaste nytt: Sidan uppdateras!

Antal nyhetsprenumeranter Juli månad: 23 216 st