woman, young lady, lady-365383.jpg

NYBBLES HISTORIA

Värmlands Säby

Obs! Texten kommer från Länsstyrelsen! Bilderna från Google

karta
karta

Genom sitt stora lövträdsbestånd och sin rikedom på äldre träd och hagmarker med olika grader av öppenhet, utgör halvön ett värdefullt område för djurlivet. “Vattnet i Vänern glittrar, i förgrunden finns vass och till höger i bilden ser man lövträdsbeväxta uddar.”

Utsikt över Vänervik. Foto Johan Bohlin.

I Värmlands Säby finns en växling av naturtyper såsom: ädellövskogar, hagmarker, lövsumpskogar, torrängar och strandängar. Stora delar av halvön erbjuder ett gammalt och mycket tilltalande kulturlandskap som till stor del brukas än idag. Omfattande partier utgörs av gamla hagmarker eller äldre igenväxande hagmarker där rena lövträdsbestånd och ofta vidkroniga gamla ekar samsas.

Halvön ligger dessutom inom ett av Sveriges mest de Geer-moräntäta områden.

Naturreservatet Värmlands Säby bildades för att bevara och vårda områdets betade ekhagar och naturskogsartade skogar. Området är också till för att främja det rörliga friluftslivet och vara en lämplig lokal för rastande och häckande våtmarksfåglar. Området är av riksintresse och ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000 samt ligger inom Kilsvikens RAMSAR-område (våtmark av internationell betydelse).

Beteshage med gammal grov ek. Foto Johan Bohlin.

Djur och växter

I Värmlands Säby finns ett mycket rikt fågelliv, många insektsarter och många lavarter. Utöver fågelarter som mindre hackspett, stenknäck och nötkråka finns i de gamla ädellövträden många vedlevande insekter vars långsiktiga förekomst i landet bedöms som hotad. Många hotade och sällsynta arter är beroende av just gamla lövträd för sin överlevnad och på de gamla ekarnas solexponerade och djupt fårade bark trivs en mycket artrik lavflora med förekomst av flera hotade arter.

I de gamla hagmarkerna finns en artrik lundflora med inslag av sydliga arter som tandrot, myskmadra, storrams och nunneört.Betad hagmark och betesdjur.

Betande djur vid vattnet.

Anordningar

En ca 5,5 km markerad led finns i norra delen av reservatet. Ca 2 km av denna sträcka är tur och retur från parkering till reservatsgräns. Vid parkeringen och entrén till reservatet finns informationstavla och längs leden finns ett par rastplatser.

Lederna går genom beteshagar. Det är INTE lämpligt att ta med hund in i beteshagarna.

Betesdjuren på Värmlands Säby har tagits hem för säsongen 2020. Utmed leden finns därmed inga betesdjur förrän nästa vår.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • fånga, störa eller skada däggdjur och fåglar,
  • samla in ryggradslösa djur, t.ex. skalbaggar och landsnäckor,
  • samla in mossor, lavar och vedsvampar,
  • skada eller ta bort träd eller buskar, inklusive död ved såsom liggande eller stående torrträd eller torra grenar,
  • framföra fordon annat än för jordbrukets och skogsbrukets behov samt vid transport av fälld älg.

Utan länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra naturvetenskapliga eller andra undersökningar.

Visa hänsyn till de betesdjur som tidvis finns inom reservatet.

Informationen kommer från Wikipedia!

px Varmland Saby herrgard
px Varmland Saby herrgard

Värmlands Säby är en herrgård i Visnums socken, Kristinehamns kommun, Värmland. Egendomen är belägen sydost om småorten Nybble och klassas som byggnadsminne sedan 1970.[1]

Innehåll

Arkitektur

Huvudbyggnaden är ett tvåvånings stenhus i svensk herrgårdsstil med brutet tak och barockfronton över mittpartiet samt två fristående flyglar i sten.

Historik

Enligt ägarlängden omtalades Säby första gången 1216 i ett påvligt bekräftelsebrev på Riseberga klostergods,[2] då med namnformen “Sebui”. Det drogs in av Gustav Vasa, blev kronogods och tillhörde därefter hertig Karl. Han bytte 1596 bort det till sin befallningsman i Värmland, Bo Ribbing. Genom gifte kom den till friherre Henrik Horn af Marienburg. Det såldes 1739 till friherre Fredrik Henric Sparre och 1745 till översten Karl Linroth (död 1792). Han lät 1772 uppföra den nuvarande huvudbyggnaden efter arkitekt Johan Georg Reinckes ritningar. Friherre Gustaf Åkerhielm, som köpte Säby på 1870-talet, ryckte upp godset ur dess dåvarande förfall och fördubblade arealen genom invallningar mot Vänern och torrläggningar.

Herrgården ägdes av friherre Gustaf Gabriel Falkenberg af Trystorp åren 1939–1947, och övertogs senare av Henric Falkenberg af Trystorp[3] som innehade egendomen fram till 2016.

Värmlands Säby ägs sedan 2017 av friherre Jockum Beck-Friis.[2]

Ägarlängd

  • 1640–1642 Bengt Ribbing och Metta Ribbing
  • 1642–1653 Bengt Ribbing g.m. 1. Ebba Sparre 2. Anna Bonde
  • 1653–1693 Emerentia Ribbing (död 1670) g.m. Henrik Henriksson Horn af Marienborg
  • 1693–1738 Bengt Horn af Marienborg (död 1718) g.m. Christina Sperling
  • 1738–1744 Fredrik Henric Sparre g.m. 1. Virginia Christina Lillenhöök 2. Ulrica Maria Tessin
  • 1744–1745 Johan Adelheim g.m. 1. Brita Bratt 2. Anna Lisa Hjertzell 3. Christina Magdalena Roos af Hjelmsäter
  • 1745–1792 Carl Linroth g.m. Brita Maria Åkerhielm
  • 1792–1824 Carl Evert Linroth g.m. Ulrica Helena Posse
  • 1824–1846 Carl Evert Peter Linroth g.m. Christina Margareta Sack
  • 1846–1847 Carl Gabriel Linroth
  • 1847–1856 Johannes Lindberg
  • 1856–1867 J Adolf Åkerström och Erik Olof Palm
  • 1867–1869 August Lamm
  • 1869–1871 Hypoteksföreningen
  • 1871–1894 Gustaf Samuel Åkerhielm af Margretelund g.m. Ebba Aurora Ulrica Gyldenstolpe
  • 1894–1939 Ebba Aurora Charlotta Åkerhielm af Margretelund (död 1931) g.m. Henric Conrad Falkenberg af Trystorp
  • 1939–1947 Gustaf Gabriel Falkenberg af Trystorp g.m. Hedda Augusta Anna Louise Adelswärd
  • 1947–2016 Henric Falkenberg af Trystorp (fram till 1988 tillsammans med Elise Falkenberg g. Beck-Friis)
  • 2017– Jockum Gabriel Beck-Friis g.m. Diana Christina Heléne Ramel